Ja som ni kommer att förstå så är mina barnbarn en kär del av mitt liv. Att få njuta av de små liven utan att ta det fulla ansvaret är underbart. Eftersom min dotter Malin bor 1,5 km bort så umgås vi ganska mycket. Ibland har jag Nathalie 2.5 år hos mig över natten. Då har vi egna kvälls- sov- och morgonrutiner.

Den här händelsen utspelades när dottern skulle handla kläder och bad mig vara med som barnvakt. Lillan var snorig som alla dagisbarn verkar vara ofta och jämt. Det rann till ordentligt under näsan och jag började leta efter en näsduk. Jag hittade ingenting att torka bort det med så jag tog min tumme och pekfinger, tittade mig omkring för att se att ingen såg mig och greppade snabbt den lilla under näsan och stoppade ner handen i fickan för att torka av mig. Då tittar hon storögt på mig och utbrister med ett stort leende:

Men momo, toppar du nokåkan i pickan????

ja, nej, jo, men, titta Nathalie vilka fina saker? för att avleda men hon skulle titta i fickan efter nokåkan. Helt fascinerad av mitt tilltag.

Nathalie till vänster och Tindra till höger.