tack vare en brandman en skyddsvakt.....

Nu undrar ni säkert vad jag har gjort? Jag har varit på IKEA!!!!!!!

Och så var det äntligen sagt varför jag HATAR, och därför ALDRIG går på IKEA! Jag tycker det är otäck att inte ha kontroll, alltså jag vet ju inte var jag är, det känns som om man bara går runt runt, tänk om det skulle börja brinna? Pilar i golvet visar: gå hit, gå dit och det känns som om jag bara går längre och längre in i byggnaden, längre och längre bort från utgången. Det nya IKEA i Uppsala var vidrigt! Men tack vare att jag hade Gustav (brandman) Malin (skyddsvakt) *fniss* med mig så kände jag mig trygg....

Näe skämt åsido, Gustav tog mig faktiskt på allvar och gav mig en guidad tur där han visade och förklarade brandsäkerheten och sprinklersystemet och nödutgångarna. Det lugnade mig lite men sedan har vi barnen..... suck.....hur håller man reda på dem? Och alla människor som var griniga, stressade och otåliga? Vad gör de då på IKEA? Jag fattar inget, fint väder och semester då är folk på IKEA hur f-n är det ställt då?

DÅ HAR MAN VÄL INGET LIV?

Det tog 3 timmar och jag hade med mig toaborste, diskborstar, värmeljus och plastmuggar hem (jag är nog lika galen jag).

Men nu har jag varit på nya IKEA och behöver inte gå dit igen.....Jag kommer att vara dödligt sjuk det kommer på förslag nästa gång och att jag ska följa med.

Elsa dv.schnauzer fick ett lamm i julklapp när hon var 3 månader av min väninna Annika. Jag har försökt hålla det borta från "mördarhundar" i 8 år men i veckan gick det inte längre......han blev svårt sargad, hela huvudet tömdes och halsen och även en del av buken. Mååååånga stygn senare är han en mycket smal variant av sitt forna jag.

Vem den skyldiga är? Ellabellabrunnäsa..

Pia ca 10 veckor! Kolla vad fint lammet är trots att det är 7 år när bilden togs! Annat är det idag........

I dag såg Jon ännu piggare ut än för bara en vecka sedan! Han har en annan blick och han babblar på värre än någonsin. Klart att han babblar konstiga saker och har svårt att finna orden ibland men han vågar och vi kan konversera! Det här kommer att gå fort....ja, allt är ju relativt. Bara att gå har en del problem med i flera år men på honom ser det nästan helt normalt ut när han går i dag. Underbart!

Nu är det Malin jag känner att jag måste hjälpa! Jon får ju sin hjälp både av henne och sjukhuset, föräldrar och syskon men vem hjälper Malin? Hon är både trött och ledsen. Tänk er att för BARA 6 veckor sedan satt hon vid hans sjuksäng och visste inte om han skulle överleva? Vilket trauma hon har gått igenom! Och man (även jag) glömmer lätt när vi ser henne välklädd och fräsch, att hon också behöver tas om hand......

Hon behöver få egen tid att tänka, läka och bara vara. Inte lätt med en 3,5 åring och två hundar och en man som fått en hjärnskada. Jag har lovat mig själv att göra allt jag kan för att orka ta hand om markservicen åt henne ett tag till. Laga mat och ta hand om lillan och hundar och att lyssna.

Jag säger som en gammal jobbarkompis sa för många år sedan, hon var äldre än jag och hade barnbarn och mycket att göra med dem:

- Ähh, man sliter ut en generation i taget ......

Kram och ta hand om varandra NU, tänk inte i morgon! för då kan det vara försent!

I dag åt jag middag med dottern och barnbarnet, då utspelades följande konversation mellan mormor och barnbarn:

- Ät lite mer gumman, annars växer du inte!

- Näe, *suck* jag vill inte!

- Men du måste! Annars blir du inte stor!

- Mormor, jag vill inte bli stor....säger hon och ser ledset på mig....då måste man bara betala räkningar, gå till jobbet, sitta och prata och äta medicin...

Ehhh, vad säger ni om den va? 3 1/2 år......

En underbar bild i repris...

En helt vanlig man av Dan Buthler & Dag Örhlund,

den här boken var den mest fängslande, äckliga, otroliga och fachinerande jag lyssnat på! Stieg Larssons trilogi om Mikael "jä-a" Blomkvist och Lisbet Salander i alla ära, de var superbra men den här var något extra. Jag kunde inte sluta läsa för jag måste absolut få veta hur det skulle gå. Fast den stundom var så snaskig att även den mest luttrade förmodligen mådde illa så skrattade man på nästa kapitel. Thomas Bolme som läste gjorde en fantastisk insats med sina personskildringar. Roligast var Norrköpingspoliserna.....

Den är klurig och får ett slut man nästan inte kunde vänta sig......

Läs/lyssna på den!

Nu ska jag ta en annan bok emellan: Självrisk av Elsebeth Egholm och se vad det är för något och sedan ta den andra boken av samma författare: MORD.NET

Här är farmors lilleman Milton på kalaset i söndags!

I går var jag och kusinerna Nathalie och Milton och uppvaktade Tindra som fyllde 4 år. Tårta och kakor i massor, mums!

Morfar håller bort hennes fantastiska hår från ljusen!

Här har det varit lugna gatan ett tag...ehhh ja, det beror på vilka referensramar man har! *fnissar supertrött*

Jon har varit hemma sedan i tisdags, fantastiska framsteg men vad man glömmer är att han är konvalecent efter en tämligen omfattande hjärtoperation. Det där med stroken överskuggar operationen. Men jag ser en annan blick hos honom på en vecka. I morgon ska jag klippa honom! Idag ringde de från sjukhuset och sa att de hade en plats på Strokerehab på måndag! Underbart! För Jon såklart men även för Malin som har två små barn att sköta om hemma. Lite för jobbigt kan jag tycka så det ska nog bli skönt för henne att få lite egen tid några dagar i veckan. Hon har inte hämtat sig från det trauma som inträffade för en månad sedan kan jag tro.

Själv åkte jag på Bakluckan (loppis) i Norrskedika idag! Det är MIN egentid! Jag ställde klockan 05.45 och var där 06.50, då var det fullt......va f-n hur tidigt måste man vara där för att få stå långt fram? Jag frågade hur det hade varit möjligt att det var fullt och de i främsta gångarna redan var uppackade och klarar när insläppet börjar 07???? Då berättade hon att hennes pappa hade varit där 04.15 på morgonen för att förbereda parkeringen och då hade det varit kö av försäljare.....är folk tokiga? Ska jag vara där 04 i fortsättningen????? Näe tack! Vet ni vad! Nån måtta får det vara. Jag fick en plats längst bak längst ner och sålde riktigt bra! Hade en underbart trevlig granne att prata med och tittade på alla människor som passerade revy. Vad jag sålde bäst av? Raggsockor! hahaha mitt i sommaren. Jajamensan. Rejäla raggisar med hälförstärkning och långa skaft det var något för 08-orna det!

Nu har lillan slocknat efter ett bad, grannen tog sin bib med sig till mig och vi satt på framsidan och tog ett glas medan lillan badade. Jag har fönstret ovanför uteplatsen så jag hörde henne.

NU SKA JAG SOVA! Jag är såååååååå trött att jag hoppas jag stavat rätt!

Puss och kram på Er alla och i morgon blir det 4-års kalas! Min son Magnus dotter Tindra fyller år och Nathalie och jag ska åka dit och äta tårta. Mums!

Sånt här väder har jag haft idag!

Jag som varje tisdag under juli månad ser fram emot Morden i Midsomer! näe nu ska vi sitta och le fint åt kronprinsessan som fyller år......blä! Jag anser absolut att vi ska skrota kungahuset. Guuuuu så gammeldags!

Då fortsätter jag väl att lyssna på den i särklass bästa cd-bok näst efter Stieg Larssons trilogi. Buthler & Öhrlunds bok En helt vanlig man...boken har ALLT!

Fantastiskt! Jag var så orolig när jag åkte dit för jag visste inte vad jag skulle få se, alltså hur han skulle se ut. När jag körde in bilen i grindhålet satt han nyss hemkommen på verandan....jätteblek och smal...Jon, Jon min vackra svärson vart har du tagit vägen?

Efter en stund kom hans bästis Gurra med fru Vicky, oj, vad glad han blev och satte igång och pratade så vi stod i köket som tre fågelholkar och bara lyssnade! Han snackade jobb och allt möjligt med Gurra. Jag blev alldeles varm om hjärtat och tänkte, vad mycket det betyder ändå att de riktiga vännerna finns där. Sedan gjorde jag lunch och vi åt tillsammans, det gick också utmärkt! En sten föll från mitt hjärta måste jag erkänna, vi kommer att få tillbaka Jon, kanske inte till 100% som han var tidigare men kan han repa sig på så här kort tid bådar det gott! Malin sa att det kändes svårt när han skulle åka tillbaka i kväll för det ville han INTE. Men det är lite för tidigt att han ska vara hemma för gott. Som sagt vilken lättnad att se honom idag! Även om han var en blek kopia av sitt forna jag så skönjde man Jon bakom.